ANDLIG VETENSKAP – FINNS DET?

                                DEL 15

 

Allting kan guneras, dvs brytas ner i sina innersta eller djupaste och mer eller mindre dolda betåndsdelar, ’byggstenar’, grundprinciper eller konstituenter, och som kallas gunas eller ’de tre krafterna’. Kineserna föredrog den senare termen och lyckades även få in yin och yang samt kraften mellan dessa i sin filosofi.

Den ursprungliga vediska utläggningen beskriver de tre gunas som tamas eller tamoguna = den tillbakahållande förtrögningsprincipen i tillvaron. Kineserna ’översatte’ denna kraft till ’den jordiska’ som också i stort sett motsvarar deras yin, – kraften och styrprincipen bakom alla strukturer och former. Finns t.ex. ganska tydligt i vattnets underordnande och formande kraft. Alla former – t.ex. kroppen – står liksom i vatten.

De tre krafterna verkar alltid tillsammans, – aldrig var och en för sig, utan finns alltid i olika konstellationer i alla ting, händelser och fenomen.

Den andra kraften eller styrprincipen i tillvaron kallas för rajas eller rajoguna och står för all förändring och all rörelse och finns också i större och mindre grad i alla ting, händelser och fenomen. Där tamoguna står för tröghet, rigiditet, förstelning, strukturering osv finner vi att rajoguna manar till förändring och rörelse, eld, lust, fart osv. Kineserna  översatte denna kraft till ’den mänskliga’ i det att de insåg att människan domineras av rajoguna, dvs att mänskan huvudsakligen är en känslomässig varelse

Den tredje byggstenen i samsara kallas för sattva eller sattvaguna och ger mening, sammanhang, förståelse, upplysning, insikt, förstånd osv gällande alla ting, händelser och fenomen. Kineserna översatte sattvaguna till den ’himmelska’ kraften eftersom himlen associeras med upplysning, helhet och integration.

 

’Ting, händelser och fenomen’ är en enkel sk gunering, där ting domineras av tamoguna eller den ’jordiska’ kraften. Händelser är mer mänskliga eller domineras av rajoguna, medan sattvaguna står för ’sanningen’, dvs var och en efter hans eller hennes förstånd, så för vissa är helt vansinniga ’sanningar’ ändå ’sanningar’.. Så förståndet kan också komma mycket långt ner s.a.s. och likväl upplevas som sant.

Gunas kan ersätta, komplettera och producera varandra, de finns liksom i varandra och kan på så sätt byta plats, – ungefär som att någon ändrar attityd eller föreställning gentemot politik, religion eller andra fenomen. För vissa kan samma sak vara ’jordiska’ eller mörka, dystra och destruktiva, medan för andra kan samma sak vara upplyftande, upplysande eller rent av himmelsk, – t.ex. alkohol, idrott, religion.

 

Begreppet guna betyder för övrigt kvalitet och funktion. Detta innebär att gunas kvalificerar och färgar tillvaron och att densamma fungerar utifrån gunas. Guna betyder också objekt och sekundär, vilket står för att gunas ligger bakom alla ting eller allting och att detta allting är sekundärt eller förhåller sig till något som är primärt. Detta primära är nirguna eller ickeguna och pekar på en oföränderlig princip eller en primärt evig energiform bortom gunas.

Guna betyder också boja eller tyngd, – gunas mest ’jordiska’ aspekt som påminner oss om tillvarons tyngd, kanske huvudsakligen den ’jordiska’ kroppen som med tiden blir allt tyngre att bära. För vem då kan man undra?

Jo, för den som bor i kroppen och identifierar sig med densamma, – höjd, längd och bredd mm.

Det yttersta slutmålet med sk jnanayoga, dvs kunskapens, insiktens och upplysningens yoga innebär den fasta förvissningen: ’Jag och mitt själv är inte kroppen!’ Alla andra föreställningar skapar rädsla! De sex sista kapitlen i Bhagavad Gita handlar om denna ’himmelska’ jnanayoga, utan att fördenskull hävda att denna yoga är den förnämsta, snarare tvärtom, eftersom insikt oftast innebär tvärstopp gällanda all vidare andlig tillväxt, speciellt om denna insikt lett fram till att den eviga verkligheten finns men inte innehåller någonting. Den erbjuder på så sätt yogin möjligheten att uppleva sig själv som gud, vilket är en form av psykos och som sagt punkt slut på all fortsatt andlig utveckling. Här talar man om mästare, upplysning och alla möjliga hopkok av andliga bedrägerier, – ’spiritual materialism’, materiell eller jordbunden andlighet osv.

Sk karmayoga dominerar de sex första kapitlen i Gita och slutmålet för denna mer ’jordiska’ yogaform sammansmälter med den ’mänskliga’ bhaktiyogan genom att hävda att man ska genomföra alla handlingar utan avseende på dess resultat, – sk nishkamakarmayoga.

Hjärtat i Gita är de sex mittenkapitlen 7 – 12 där Krishna beskriver bhaktiyogan som den mest ’mänskliga’ och därmed den mest naturliga yogan. Denna yogaform bygger på karma dvs handling och jnana, dvs insikt och nåd som innebär att man ser sig själv och andra varelsers innersta funktion som gudstjänare, och att man genom olika metoder och discipliner tränar och utvecklar denna funktion, dvs långsamt lär sig att tjäna och hjälpa, – i slutändan gud.

 

Bhagavadgita är som sagt en liten del av världens största epos Mahabharata, där guden Krishna uppträder som en av huvudpersonerna. Verket utgör ett jättedrama även fyllt av visdom och andliga principer men huvudsakligen intresseväckande och dramatiskt. Detta jätte-epos kallas Itihasa som betyder ungefär ’så var det förr’ och syftar främst till att attrahera och tillfredsställa människors behov av historier (serier, thrillers, drama, osv) och samtidigt väcka intresse för frågor av typen ’vem är då denne Krishna?’

Efter Itihasas uttrycktes (bättre än skrevs, eftersom alla urkunder på sanskrit är eviga och bara kommer och går i olika tidsåldrar) sk puranas. Dessa urkunder är arton till antalet och är också indelade efter gunas. Således har vi sex sk tamasika puranas, till vilka till exempel S’iva Puranam hör. Vidare finns sex sk rajasika puranas, bl.a. Agni Puranam. Kronjuvelerna bland puranas kallas sattvika puranas  och bland dessa sex anses Bhagavata Puranam vara den mest centrala och auktoriatativa. Den betraktas vidare som en kommentar till Mahabharatam och innehåller de tio ämnena i den eviga verkligheten som vi tidigare snuddat vid.  Dessa tio teman utgör inte tydliga avsnitt eller kapitel i de tolv böcker som Bhagavatam består av. Men samtliga teman leder på olika sätt fram till Krishna och påvisar hans inflytande i alla ting, händelser och fenomen i alla de oändligt många universa som virvlar runt i den oändliga, och av gunas skapade världsrymden.

Det tionde temat kallas ashraya (ung tillfykt) och handlar om Krishnas ’födelse’ eller inträde på jorden, hans uppväxt som barn, pojke, yngling och vuxen. Många andligt sökande mänskor studerar hängivet tionde boken som också domineras av det tionde ämnet, – och med risken att betrakta, som tidigare nämnts, Krishna som enbart en människa med utomordentliga egenskaper. Därför bör man också studera de övriga ämnena i Bhagavata Puranam. Hela verket omfattar 18000 strofer i runt 365 kapitel fördelade i tolv böcker och utgör grundprinciperna i den sk andliga vetenskapen. A propos vetenskap så har Tobynitai i mer än 50 år citerat yogiska principer, t.ex av typen:

 ’En yogi äter en gång per dag, en bhogi äter två ggr/dag och en rogi äter tre ggr/dag’!  (En bhogi betyder en livsnjutare och en rogi betyder en sjuk människa).

Uttrycket: (Tobynitais favoritcitat!)

langanam paramoshadam betyder ’fasta är den yppersta medicinen’. Knappt någon har fäst sig vid dylika citat ur denna urgamla vetenskapliga forskning men nu när några mänskliga forskare upptäckt att råttor mår bra av att fasta två dagar/vecka så går en våg av sk evidensbaserad ’2/5-fasta’ över stora delar av civilisationen. Folk tror hellre, lustigt nog,  på den materiella och ofta bedrägliga och penningspekulerande forskningen än på den visdom som finns i de mest ursprungliga av alla urkunder, dvs de som är manifesterade på skriftspråket sanskrit och i grund och botten inte kan dateras kronologiskt, i det att de alltid funnits, – oaktat inte alltid på jorden.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s