ANDLIG VETENSKAP – FINNS DET? Del 14

Andlig vetenskap – fins det? Del 14

Upplösningen i slutet av varje manvantara (den ofattbara tiden av 311 biljoner -40 miljarder jordeår) brukar kategoriseras som naimittika, dvs tillfällig, eftersom densamma (upplösningen), återskapelsen och upprätthållandet av varje universum upprepas. Ur det perspektivet är även det materiella kosmos inklusive vårt solsystem, evigt. Det är alltså inget unikt eller första gången som jorden och alla oändligt många universa skapas eller uppstår, oaktat de flesta människor upplever det på så sätt. Detta förstår bara de som på ett eller annat sätt har tillgång till den oförgängliga, översinnliga kunskapen som också är en beteckning på den andliga vetenskapen. ‘Översinnlig kunskap’, dvs insiker om fenomen som inte känns, syns, smakar eller luktar och alltså inte kan erfaras av sinnena och inte heller räknas ut av förnuftet, utan bara fås kännedom om genom information, som i vårt fall, kallas ŝabda pramāṇa eller information som inte kommer från människan utan från gud via oförgängliga urkunder.
För oss bräckliga, jordbundna varelser behövs śraddhā eller tillit till att det finns fenomen utom räckhåll för vårt förstånd, – ungefär som Andra Steget i 12-stegsfilosofin som hjälpt miljoner människor att återvinna sin hälsa när det gäller bindningar till ting, händelser och fenomen av olika slag:
“Vi började tro att en kraft större än oss själva kunde återvinna vår hälsa”.
Här talar vi hellre om första  steget (śraddhā) i den ‘andliga vetenskapen’.

De tretton hittillsvarande avsnitten kring ‘andlig vetenskap’ må kanske hittills enbart skapat misstro och motstånd, vilket bör vara helt i sin ordning,eftersom ‘motstånd leder till bestånd’, som det heter. ‘Var och en efter sitt karma’, heter det också. Tobynitai skriver inte för att övertyga utan för att informera!
Andra steget brukar kallas niṣṭhā som betyder ‘stå fast, fast grundad’. Då har tilliten vuxit sig bergfast. Detta kan ta lång tid. Det är liksom en färdighet som långsamt utvecklas genom disciplin-koncentration och klokskap. Till skillnad från frälsning som ofta kan betecknas som känslomässig sentimentalism!
Tobynitai studerade själv vedisk-filosofiska och teologiska spörsmål under drygt tolv år och fattade helt enkelt ingenting, utom att han behövde en lärare. För att få en lärare måste man längta efter en dylik, lärde han också (i Ramakrishna Missions tradition).
Väl efterlängtad dök den första läraren så småningom upp, och de svårbegripliga texterna tycktes liksom få liv tack vare hans muntliga utläggningar. Hans förklaringar och tolkningar föreföll märkvärdigt sanna och tilltalande, ibland utmanande och dramatiska.
De tolv åren förberedande åren av förvirring var i alla fall intressanta och skrifterna syntes likväl attraktiva, i synnerhet Bhagavdgītā, Patañjalis Yogasūtras och skrifterna kring MIlarepa, Tibets störste yogi.  A propos känslomässig sentimentalism ska inte förnekas att en viss känsla är viktig även i den andliga vetenskapens mening. Andliga framsteg är goda, smakfulla upplevelser som nån slags gratifikation eller mild förstärkning på vägen, – hur ska man annars veta att man är på rätt väg? Det ska t.o.m. vara kul för att vara någorlunda sant! Annars blir det bara torr, tråkig filosofi.

Bhāgavatam var det inte alls frågan om att studera, den kom först med läraren (1972). Detta sagt enbart för att t.o.m. Tobynitai förstår att just ingen begriper särskilt mycket av hans utläggningar om den sk andliga vetenskapen, därtill behövs alltså en levande lärare och dessutom ‘en nåd att stilla bedja om’! Så låt oss fortsätta! Tobynitai tycer om att leverera även om han inte hittar på just något av sig själv, utan mest letar i urkunderna och citerar.

Bhāgavatam är som sagt den andliga vetenskapens främsta auktoritet, understödd av Mahābhāratam, Brahma- eller Vedāntasūtra. I Mahābhāratam ingår Bhagavdgītā som är en liten bok (18 kapitel om totalt ca 700 strofer) full av andlig vetenskap, vedisk filosofi, teologi och visdom. Sex kapitel handlar om karma-yoga (1-6), sex kapitel om bhakti-yoga (7-12) och 13-18 om jñāna-yoga, även om dessa ämnen också är blandade och återkommer här och var.

Bhāgavatam innehåller tio olika ämnen eller temata som inte behandllas vart och ett för sig, utan också återkommer här och var, genialiskt inbyggda i bokens tolv delar som tillsammans omfattar 18ooo strofer.

Det ämne som vi inledde detta avsnitt med, alltså upplösningen kallas på sanskrit för saṁsthā som betyder situation, tillstånd, slut, stopp, förstörelse. Förutom naimittika finner vi också prakṛtikaḥ som betyder elementär, och nitya som betyder pågående eller ständigt och jämt. Den fjärde formen av upplösning kallas ātyantika som betder slutgiltig.

Ett annat intressant ämne kallas bl.a. för hetu som betyder orsak i betydelsen världens eller skapelsens orsak. I Bhāgavatam XII. 7. 18 läser vi:

“hetur jīvo’sya sargāder avidyā-karma-kārakaḥ II 7 II

Här återger vi bara halva strofen som betyder:
“Av okunnighet (avidyā) utför (karma) den levande varelsen (jīvaḥ) handlingar (kārakaḥ) och blir på så sätt, i en mening, orsaken till kosmos skapelse (hetur asya sargāder). Den andra halvan handlar om två nästan identiska synsätt, -det ena om att varelsens personlighet ligger bakom den materiella skapelsen, – det andra om att det i grunden är det omaifetserade självet med fokus på dess filter (upādhis), alltså antahkaranam och kroppen (och alltså inte personligheten) som ligger bakom som orsak.
Att hela vårt kosmos, dess tillblivelse, upprätthållande och upplösning skapas för varelsernas skull (det lär finns ca 8.4 miljarder olika slags levande varelser i ett kosmos) är en intressant tanke eller andlig princip som tål att begrundas.
Krishna beskrivs på många ställen i urkunderna som den Enastående Gudspersonligheten, -Han be genom att vara uppskriver sig själv och allting genom att vara upphovet till samtliga urkunder via Skaparen Brahmā, den gudomlige siaren Nārada och vår omtalade ‘ordavatāra’ Vyāsa, och dennes lärjungar, bl.a. sonen Śukadeva.
Vi har tidigare påpekat att de lärde tvista om när t.ex. Mahābhāratam (jätte-eposet som beskriver det stora världskriget i Indien) blev en läsbar bok. Enligt en teori var det ca 3200 f. Kr , enligt en annan ca 1200 f. Kr. Kriget lär ha inträffat, rent historiskt, medan själva berättelsen är en oförgänglig spegling av mänskligt och gudomligt liv och leverne med huvudsyftet att attrahera människans intresse för den andliga sidan av livet, gud och sånt!
Krishna har tusen namn, 64 egenskaper, miljarders expansioner i form av t.ex. Vişṇu, Brahmā, Śiva, Agni, Indra, Varuna, Matsya, Kurma; līlā-, guṇa-, śakti-avātaras, osv. Till guds expansioner hör också våra betingade ātmas som tillsammans med sina ‘ytterhöljen’ kallas jīvas. En av Viṣṇus (som i sin tur är en expansion av Krishna) expansioner kallas paramātman, -‘den inre ledaren, det tysta vittnet, vännen’ för att nämna några namn på Krishnas gudsaspekt i allt levande, så att säga vänd mot världen..
Den som genomför skapelsen (i två steg: sarga och visarga) efter tillstånd och initiation från Viṣṇu är alltså inte Krishna (det händer att han gör det själv i frånvaro av en lämplig ‘skapare’), utan världsskaparen Brahmā.
‘Skaparen’ är ju annars ett välkänt namn för gud i religionernas värld. I vår ‘andliga vtenskap’ är Skaparen blott en expansion, tjänare och funktion för Krishna som hara alla avtaras i sig själv.
Krishna eller Gud själv har ingenting att vinna på skapelsen för egen del. Han har sitt eget övesinnliga rike, där han  engagerar sig i kärleksfulla lekar med sina kära hängivna. Resten av alla gudomliga funktioner har han delegerat till sina trogna expansioner, delaspekter och tjänare.
Men för de som motsätter sig att tjäna honom, hans kärlekskrafter och oräkneliga följeslagare, ser han till att skapa detta universum, inklusive vår värld. De jīvas som tjänar gud i form av paramātman, eller med andra ord, genom olika religioner, får så att säga chansen en gång till eller gång på gång, genom att återigen bli människor (av 8,4 miljoner olika varelser!). De som inte ens tror på denna grundläggande andliga princip, alltså gud som inbyggd monitor i allt levande, – återföds inte som människor. Bättre lycka nästa gång! Det är gott om tid! Vitsen med mänskotillståndet är att det består till ca 50% av lycka och ca 50% olycka. Ju längre kāliyuga (‘grälets tidsålder som vi förmodas befinna oss i) fortskrider desto större proportion olycka. I mänskotillståndet ingår också optionen att få höra talas om gud och därmed möjligheten att välja en andlig väg. Den sk fria viljan är också en tillgång som enbart människan har. Övriga levande varelser på jorden har inte dessa möjligheter, utan genomför tyst och stilla sitt karma.

Även om jīvas är den direkta orsaken till världen så varken designar eller producerar vi skapelsen, däremot ägnar vi mycket energi åt materiella teorier kring uppkomsten av världen. Varelserna på jorden upprätthåller sig genom att de rörliga lever på de orörliga, vilket innebär aktiviteter som överensstämmer med ens natur, dvs karma, – man odlar och skördar t.ex. Dylika aktiviteter genomförs antingen själviskt eller enligt vedisk etik. Rörliga varelser lever vanligtvis på mindre rörliga men (ordet ‘ca’ i Bhā. XII.7-13 syftar till att) när begär är drivkraften så lever rörliga varelser också på rörliga varelser. Här nämns ingenting om eventuella konsekvenser av att en rörlig varelse, t.ex. en männsika, lever på en annan rörlig varlse, -t.ex. en gris, bara att dylika aktiviteter överensstämmer med dessa båda varelsers karma. Kan man ändra sitt karma eller öde? Svar ja! Om en människa tar ett steg in på en ‘andlig väg’ så tar den andra emot detta närmande genom att ta två steg, sägs det. Det större eller mindre, andra steget från ‘andra sidan’ kallas nåd i den religiösa världen. En människa som inte tror på andliga principer kallas på sanskrit för en nāstika, na asti-ka, dvs ‘en som inte finns’ eller en som inte känns vid sin egentliga grund √as – att vara, utan enbart är identifierad med kroppen och sinnet. Hon är helt och hållet underkastad karma dvs, sina egna handlingar och dharma dvs, dess lagbundna konsekvenser.
De forntida kinesiska filosoferna lyckades dechiffrera dharma eller världsordningen och dessa systematiska lagars relation till karma i Rörelsens Bok eller I Ching. De påstår att dharma innehåller 50 lagar, varav en är omutlig eller oföränderlig, resten rör på sig! De kinesiska ledarna använder troligtvis I Ching än idag för att understödja sitt pågående övertagande av världen!

Bhāgavatams tolv böcker innehåller alltså tio ämnen, av vilka redovisas två något olika listor, den ena av Śrī Śuka och den andra av Śrī Sūta. Ämnena beskrivs som sagt inte i någon helt bestämmd ordning, även om huvudtemat āśraya till största delen beskrivs i tionde boken.
Kommande avsnitt kommer att beröra dessa ämnen.

PS. Hälsnigar från Radhakund som enligt Bhāgavatam anses vara den mest gudomliga eller heliga plats i hela vårt universum! Ty här samlade gudinnan Rādhā och guden Krishna samtliga av Indiens heliga sjöar, floder och vattendrag i form av två stora vattensamlingar. Så du behöver inte åka till Manasarovar i Tibet eller till sundet mellan Sydindien och Śrī Laṅka för att bada i eller besöka heligt vatten. Allt heligt vatten finns i Radhakund! Trot eller ej! I förrgår var det fullmåne och Radhakund besöktes av ca 12000 människor, – de flesta fråm New Delhi.Under månaderna mars och oktober besöks Radhakund av vardera ca tio miljoner människor. Här bor idag permanent bortåt 100 västerlännningar. Tobynitai har besökt Radhakund årligen några veckor sedan 1979. Omfattande yttre förändringar har skett sen dess, medan den andliga energin fortfarande tycks stiga upp ur marken.

2 tankar om “ANDLIG VETENSKAP – FINNS DET? Del 14

  1. Stort tack för ännu en fin artikel, och fint är också att du fått in Roman i texten/artikeln. En undran om I Chings 50 rörliga lagar, varav EN är orörlig, vilken är det?

    Stefan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s